Nu är mina -senaste inköpta- pärlhyacinter på väg att blomma....
Jag ville bara göra ett tillägg till det tidigare DJUPA inlägget nedan. Att blogga om inredning går ju mycket ut på att visa upp sitt hem och sina saker för andra.
Och varför gör man det, egentligen?
Handlar det om att skryta? Jag hoppas verkligen inte att ni -mina läsare- uppfattar mig och mitt bloggande så?
Jag tror absolut att många av oss som bloggar har ett visst behov av bekräftelse, helt klart (dock säkert inte alla) MEN. Att blogga om inredning är ju också ett sätt att dela sitt stora intresse med likasinnade. Det handlar ju bl a om att inspirera. Och om att bli inspirerad.
Självklart blir jag smickrad och rörd och glad över fina ord sagda om vårat hem. Jag mår ju allt annat än dåligt av det (om vi säger så)...*ler*
Och hur jag än lägger fram det, så kommer säkert någon eller några ändå tycka att det handlar om skrävel. Men då är det så. Man kan inte vara alla till lags. Och det är valfritt att besöka min sida.
Mitt MÅL är då i alla fall absolut inte att skrodera med mitt hem, eller tro att jag är förmer än någon annan. Det hoppas jag de flesta av er förstår och inser.
För som jag tidigare sagt: Kan jag -så kan alla.
Så! Nu fick jag DET sagt också *blink*
I nästa inlägg släpper jag det här, och är "som vanligt" igen.
Kram Linda
***
