I senaste numret av bibeln (Jeanne D Arc Living) hade de en jasmin med på en av bilderna. Under ett av mina dagliga telefonsamtal med Frun, så fick hon mig sugen på att prova att köpa hem en. Så nu har jag snart min första blommande jasmin -spännande!
Natten som gick har varit jobbig. Dels har jag haft en väldig värk i knät, en bula har liksom svullnat upp på sidan av knät och jag funderar om det är en reaktion på läkarens klämmande och beröring där igår?
Nåväl.
Natten har även innehållit många tankar och funderingar, samt oro. Jag var bl a orolig över sonen, som skulle upp till skolan idag. Han började skolan en dag senare -efter sportlovet- än de andra. Han har totalt vänt på dygnet under sportlovet, så jag var riktigt orolig för att han inte skulle orka ta sig upp till skolan. Och så funderade jag mycket över hans blodsockervärden också (han är diabetiker -för er som inte vet...) Han tog sig i alla fall upp till skolan, trots att han somnade först efter klockan 05.00.....
Sen har tankarna snurrat en del kring en annan sak. Missunnsamhet. Avundsjuka. Hur tråkigt det är med sådant. Att vi sällan kan glädjas med -exempelvis- grannen som nyss vunnit en miljon på lotto. Att vi inte kan glädjas åt att vännen tar sitt efterlängtade körkort -då man själv saknar ett. Det finns många exempel, och här drog jag alla över en kam. Förlåt för det. För självklart finns det människor som INTE är missunnsamma.
Den svenska avundsjukan, ja. Att rikta mer energi på hur andra lever -och har det- istället för att se om sitt eget bo och leverne.
Jag vill att ni ska veta en sak. Jag jobbar ju enbart nätter som skötare på BUP (barn och ungdomspsykiatri). Och jag tjänar uruselt. Jag har verkligen en låg lön, (och detsamma gäller Anders).... Det vet jag, för jag har tagit reda på (av ren nyfikenhet) hur mycket mer jag skulle tjäna om jag t e x jobbade inom hemtjänsten på kommunen här i Borlänge. Jag skulle få ut nästan 10.000 mer -efter skatt- i månaden. Visserligen på en heltid. Jag jobbar i dagsläget 67%. Det är klart att jag funderar...vilket liv min familj kunde ha haft med en sådan lön. Men å andra sidan så skulle jag få jobba jämt. Nu har jag förmånen att alltid kunna vara hemma då mina barn kommer hem från skolan. Jag jobbar bara sju nätter på tre veckor....men så får jag en DÅLIG lön då också, som sagt.
Men det är ett val jag har gjort själv. Mycket för mina barn skull.
Det ni ser i vårat hem. Vårat fina hem -som många av er så fint skriver- är ju till största del begagnat. Möbler inköpta på blocket. Prylar handlade på loppis. Vi har inget nytt IKEA-kök. Vi har enbart en liten bänkdiskmaskin på sex personer.....Vi har gamla toaletter och tvättstuga som verkligen skulle behöva renoveras. Vi har fortfarande gammal el i huset. Taket behöver läggas om. Listan kan göras lång....
Det jag vill säga, är det att vi alla prioriterar de pengar vi har på olika sätt. Jag skulle kunna ta med familjen och åka utomlands (om jag inte vore så flygrädd) en gång eller mer- per år- istället för att köpa möbler och diverse inredningsprylar. Det har vi prioriterat bort många gånger. Och det har varit vårat val. Vi är även lite bortskämda läs LATA, då vi ofta unnar oss mat ute/snabbmat/hämtmat. Men vi varken röker eller dricker alkohol (ytterst sällan, bara vid speciella tillfällen dricker vi), och det är också VÅRAT val.
Jag ger ofta bort mer än vad vi har råd med. Mer än vad våran ekonomi faktiskt tillåter. Jag älskar att ge bort presenter. Jag älskar att göra en människa glad.
Summa summarum är då att jag vill inte att ni -som läser min blogg- ska tro att vi på något sätt har det bättre än någon annan. Det handlar om prioriteringar.
Man kan förändra till en billig peng, det är vi levande bevis på.
Jag har ex målat alla väggar och golv här hemma med den billigaste färgen. Jag har inte tapetserat med någon dyr och fin tapet -även om jag verkligen skulle vilja ha gjort det.
Vadan all denna förklaring? För att jag VILLE skriva av mig. För att jag inte ville att ni ska känna missunnsamhet eller avundsjuka (som jag tyvärr vet att vissa gör). För kan jag och Anders, kan vem som helst. Och en vacker dag kanske ni får veta hur jobbigt jag verkligen har haft det.....en gång i tiden.....
Kram på er!//Linda
Ps. Jag vill inte starta någon debatt eller diskussion angående detta, därför tar jag bort möjligheten att kommentera till detta inlägg. Jag behövde bara få skriva av mig.....TACK för att ni förstår <3
