tisdag 14 juli 2015

Inuti pastorskåpet, FÖRSTA KÄRLEKEN (samt en mycket nyfiken Klara)


Hallå där!
Idag har jag öppnat ena dörren till mitt pastorskåp, för er som vill se lite mer av vad som "gömmer" sig där inne.


Jag kallar det pastorskåp, då jag har för mig att de sa att det var ett sådant (d v s paret som vi köpte det av via blocket) Men hos oss får det i vilket fall tjäna som linneskåp. Och jag tänker inte måla det invändigt. Mest p g a att det är för mycket jobb med alla djupa fack...*hihi*


Praktbetonika har vi gott om i trädgården just nu, och jag älskar den ljust lila färgen.

Vet ni.

Jag måste få berätta en lite gullig kärlekshistoria. Min 14-åriga dotter har under en tid haft en pojkvän -H. Dock har de aldrig träffats annat än via SKYPE. De lärde känna varandra genom en gemensam grupp som de var med i på nätet. Kruxet med det hela är att H bor utanför Stockholm (2 timmars restid från oss). Jag trodde att det hela skulle rinna ut i sanden fort, men deras telefonsamtal/skypande varar i timmar -DAGLIGEN. Och har så gjort -LÄNGE.

Natten som var hade hon en kompis hemma hos sig, och de skulle se på en skräckfilm. Plötsligt började tjejerna vrålskrika uppe i vardagsrummet, så jag gick upp för att se vad som stod på. Skriken visade sig vara lyckoskrik. H skulle äntligen komma till oss i Borlänge. H kommer från en mycket "välbärgad" familj, och är ensambarn. Han har en faster här i Borlänge, som han och hans föräldrar nu ska åka upp och hälsa på. Och då ska då H och min 14-åriga dotter äntligen få träffas IRL. 

Jag gick -hur som helst- ner och lade mig igen, men det dröjde inte länge förrän dotterns kompis kommer ner och talar om att min dotter spyr som bara den. Min första tanke var:
-Nej, inte magsjuka!

Men det visade sig att min dotter blev så till sig av nervositet att hon kräktes -rejält!

Och idag -tisdag- så är det då dags för dem att äntligen få träffa varandra. Hon är så pirrig.

Den första kärleken. 

Jag sover ju då hela dagen (efter nattskiftet), och Anders jobbar (han har sen semester i år). Äldsta dottern ska ta det lugnt efter sin blindtarmsoperation, så det innebär att minsta dottern och sonen får städa hemma. De får handla mat. Och göra tacos. För vi måste ju "festa till det lite" då HAN äntligen kommer!

Dock har hon förvarnat honom om att hennes mamma (d v s JAG), och hennes syster är lite konstiga (!!) SAY WHAT??!! *hihi*

Men joo- vi är väldigt duktiga på att retas och toka oss. Vi kläcker ju exempelvis ur oss:

-Att det finns ca 10 kondomer i badrumsskåpet, hoppas att det räcker åt dem?...
-Att vi ska titta till dem var 20:e minut...
-Att rutschkanan i lekparken är avstängd, så de får leka lekar någon annanstans...
-Att hon ska träna på att kyssas med tungan i handen (innan han kommer)...

Med mera, med mera...

Jaa, allt med skadeglada och hjärtliga skratt på det...Men inte tar minsta dottern illa upp, inte. Hon är van. Och innerst inne tycker hon att det är kul..*hihi* Och sådan är jargongen i våran familj.

Jag ska fjäska som bara den, och hoppas att jag får till en bild på de lyckliga tu -som jag kan visa er?

Och för er som undrar: de ska INTE sova ihop, och vi uppmuntrar dem INTE till sex då de bara är 14 år gamla. Skoja får man dock, eller hur?

Ja. Jag lovar att återkomma till detta och berätta hur det gick.

Avslutningsvis några mobilbilder på våran mys-Klara som var VÄLDIGT intresserad av poolen en kväll då jag kom hem från en lång promenad...


Klockan var ca 22.00 då bilderna togs...skönt med detta ljus så långt in på kvällen.

Klara är en riktig myskatt. Hon är det gosigaste, mest sociala och mest sällskapssjuka som finns. 

Hon ÄLSKAR att dricka vatten ur allt som är möjligt. Vattenkannor. Vaser. Vattenpölar. Vattenglas.  Med mera. De andra två katterna är inte alls så. Klara är speciell på många sätt.

Hon har nyss hittat upp på poolstegen, så jag vet inte om hennes första tanke då hon såg vattnet var: "Wow -nu ska det drickas!" Hon drack poolvatten förut en gång (då vi hade lite i en hink). Jag fick sådan panik att jag spolade rent vatten ner i hennes hals flera gånger (med tanke på kloret hon kunde ha fått i sig) Men allt verkar dock ha gått bra -tack och lov!


Nåväl. Hoppas ni har överlevt ännu ett svamligt inlägg från mig? *blink*
Vi ses snart igen.




Kram Linda






Inga kommentarer: