Hallåj!
En liten torsdagshälsning kommer här...
...med bilder på min utökade samling av karaffer. Nu behövs nog inga fler, utan jag känner mig nöjd med mina "begagnade glasflaskor" *hihi*.
Men vilken dag jag har haft (läs onsdag). Det började med att jag skulle sälja en mindre möbel till en tjej som skulle komma på förmiddagen. Jag gick upp tidigt för hennes skull (trots att jag egentligen behövde sova inför nattskiftet) Men självklart kom det ett meddelande från henne att hon "plötsligt råkat ut för en olycka". Hmm. Inte första gången sådant händer då man ska ha med folk att göra. Folk som vill handla av en på annons, och som är oseriösa. Säger jag att jag ska köpa en vara via annons, så står jag fast vid det! Punkt slut.
Naturligtvis fick jag inte sova mer efter det, utan då var det dags att åka på läkarbesök. Turligt nog så har jag fått ha samma läkare ca 5 ggr (dock en stafettläkare och pensionär), och jag är lika glad och tacksam för varje gång vi träffas. Han är ordentlig och noggrann, och han B R Y R sig -på riktigt. Denna läkare vill att uppföljning av mina levervärden ska göras (samt lite medicinjusteringar), och det är jag tacksam för. Jag vet inte hur NI andra fungerar dock...men hos en läkare så ser jag alltid till DENNES brist på tid..istället för MITT BEHOV av hjälp. Typiskt mig att alltid sätta andras behov främst. Jag sitter ofta och stressar upp mig över att de har andra patienter som ska in...nåväl.
Väl hemma, så kom jag hem till ett slagfält! Det hade visst blivit storm under den tid jag var borta. Och vi hade ett partytält med loppissaker kvar ute (saker som skulle köras till välgörenhetsorganisationer) Men då jag kom hem så låg allt utspritt över tomten. Det nya (dyra) partytältet hade blåst omkull och gått sönder, glas hade åkt ner och krossats och allt låg huller om buller. Ja, ni kan ju själva räkna ut vad jag fick göra....
Till slut fick jag mig en timmes sömn i alla fall. Sent omsider.
För att inte bara haka upp mig på negativa saker idag (även om jag har haft ett par skitdagar), så kan jag ju även nämna att min yngsta dotter på 14 år hade solosång på musiken i skolan idag. Och hon fick ett solklart A. Musiklärarinnan hade även sagt till henne att "det äntligen kom in någon som kunde sjunga". Jätteroligt. Absolut. MEN! Vad är det för sätt att sätta betyg på? Hur många barn och vuxna finns det inte som INTE kan sjunga? Det är väl inget man kan rå för, om man sjunger falskt och inte har något gehör? Och vad fruktansvärt att behöva stå i kö för att gå in och sjunga solosång var och en. STOR TUMME NER FÖR DET SYSTEMET! Näpp. Det var bättre förr....i alla fall på den punkten...
Nu blev det ju negativt igen (sorry) Men dagen avslutades med fina ord från min älskade vän i Göteborg...att få höra hur omtyckt man är -värmer verkligen inombords. Och de orden ska jag försöka fokusera på då vi lämnar onsdagen bakom oss.
TUR ATT DET FINNS EN SOL BAKOM MOLNEN. TÅL ATT PÅMINNA SIG OM, DÅ REGNET ÖSER NER.
Ha nu den bästa av torsdagar.
Jag avslutar med en mobilbild på våra tre pälsklingar som jag tog 20.00, då jag var på väg till jobbet. Två njuter av kvällssolens sken på trappan, och den tredje sitter på ett armstöd -som vanligt- max en halvmeter bort ifrån mig...*S*
Ps. Kolla grönskan ute, äntligen!
Kram på er//Linda