Årets pergola

Hallå!

ÄNTLIGEN fick vi lite sol och värme! Det var inte en dag för tidigt. Idag får ni en drös med bilder från årets pergola, bilderna är inte stylade...jag såg ex att gräset -som trimmats- inte har sopats bort på kabeltrummans "botten".... 

Duken är inte heller torkad på bilderna...ja, jag har höga krav på mig själv.. 

Men det är sådant ni får stå ut med. 

Vildvinen är på G nu...

Vi har en granne som -TRÅKIGT NOG- har börjat klaga och gnälla på allt (utan någon som helst grund för det), så därav de heltäckande gardinerna i pergolan. SÅ ledsamt då jag och Anders verkligen vill ha en god stämning oss grannar emellan. Vi är båda väldigt medgörliga och samarbetsvilliga som personer (jag kan bli arg..men det sitter långt inne), och gör allt för att inte stöta oss med andra. Men men, det här visar ju bara vem av oss som verkligen har stora problem...

Ja ja, jag ska inte lämna ut någon, så vi släpper det HÄR på bloggen.

Som ni kan se, så är det RÖTT som gäller i pergolan för i år.

Ovan kan ni skymta det lilla insektshotellet längst bort i hörnet, och jag tror minsann att det har fått några gäster? I luckan med sågspån ser det ut som att "någon" har boat runt.

Ikväll har sonen bjudit hem flera kompisar, och de sitter ute i pergolan än (23.55) Vårat hem har alltid varit en samlingsplats för barnens alla kompisar, men så har vi aldrig nekat barnen till att ta hit deras vänner heller. Det är (oftast) bara mysigt att ha hemmet fullt av glada ungdomar.

Jag lyckades fånga denna humla på bild mitt i flygningen, och då blev jag så glad...som den amatörfotograf jag är...

Klarblå himmel och gassande sol...ja, det är verkligen välkommet!

De här sista bilderna visar ett rapsfält som vi idag åkte förbi då vi tog med "småtjejerna" till min älskade mormor som har fått komma hem från lasarettet. Mina föräldrar är i Kroatien, så nu tar jag hand om mormor lite extra medans de är borta. Hur som helst, så tvingade jag Anders att stanna så jag fick ta dessa kort (då jag hade kameran med mig) 

SÅ underbart vackert!

Jag avslutar detta inlägg med några ord om lättnad. Ibland kan det faktiskt mitt i allt det jobbiga uppstå en del förklaringar, och det kan få tyngden på axlarna att lätta -enormt. 

Så just nu ser jag -med tillförsikt- ljuset i något som har varit mörkt den senaste tiden.

Med andra ord så kanske resan till Island blir avslappnad och trevlig -trots allt? Bara fem dagar kvar nu...tills vi påbörjar resan ner mot Stockholm, för att sedan fortsätta uppe i luften med siktet inställt på Reykjavik...*hjälp*

Nästa gång blir det några bilder från ett omtyckt skåp i hallen.

Kram Linda