torsdag 9 februari 2012

Var det ett av "våra" rådjur som brukade hålla till på våran gård varje natt? (det är vårat område) *Tragiskt i vilket fall*

Hunden slet och kastade rådjuret fram och tillbaka innan Berit Forsman lyckades jaga iväg den. "Sedan tog det 35-40 minuter innan en jägare kunde avliva rådjuret och det fick sluta lida", säger hon.

Hunden slet och kastade rådjuret fram och tillbaka innan Berit Forsman lyckades jaga iväg den. "Sedan tog det 35-40 minuter innan en jägare kunde avliva rådjuret och det fick sluta lida", säger hon.

FOTOGRAF:
Johan Solum

Hund bet av frambenen på ett rådjur

När Berit Forsman kom hem såg hon hur en hund bitit av båda frambenen på ett rådjur och sargat det svårt alldeles bredvid hennes hus.

– Det såg ut som en mindre slaktplats. Jag förstår inte vad det är för människa som inte kan hålla i sin hund, säger hon.

Relaterat

Fotograf: Johan Solum

"Jag tyckte så synd om den stackarn som var så sargad men ändå försökte ta sig därifrån på bakbenen", säger Berit Forsman.

"Jag tyckte så synd om den stackarn som var så sargad men ändå försökte ta sig därifrån på bakbenen", säger Berit Forsman.Fotograf: Berit Forsman

Familjen Forsman bor nära skogen på Solhöjden i Hönsarvet och har rådjur i trädgården var och varannan dag. När Berit Forsman och hennes man Mikael kom hem vid halv tiotiden i går förmiddag hörde de ett hemskt skrik från en liten allmänning i skogsbrynet alldeles nära huset.

– Vi trodde först att det var två hundar som slogs men såg sedan att det var en hund som anföll ett rådjur, berättar de.

Berit tycker om alla djur och är inte rädd av sig, så hon sprang dit och försökte mota bort hunden.

– Hunden såg aggressiv ut, så jag tordes inte ta tag i den, men jag skrek åt den. Till slut backade den, tittade på mig och sprang iväg upp mot skidspåren som går mellan Bergebo och Medväga, berättar Berit.

Kvar låg rådjuret med båda frambenen avbitna och huggmärken efter hunden på hela kroppen.

– Den blödde så hemskt och hade stora sår både i bröstkorgen, på bogen och i halsen. Och benen spretade åt alla håll.

Mikael Forsman kontaktade polisen som skickade en jägare till Hönsarvet för att avliva rådjuret. Under tiden satt Berit i snön och försökte hålla fast och lugna rådjuret.

– Jag tyckte så synd om den stackarn som var jättestressad och försökte ta sig därifrån, säger hon.

35-40 minuter senare kom jägaren och avlivade rådjuret.

– Han sa att det nästan såg ut som att en varg varit framme, men det var en vanlig hund.

Berit är osäker på vilken ras hunden hade, men hon tror att det är en stor fågelhund.

– Den var stor och grov och hade lång svans. Pälsen var slät och gråbrun med lite vita prickar, säger hon.

Runt halsen hade hunden en sele och en repstump varför paret Forsman tror att den hörde ihop med någon skidåkare och kan ha slitit sig under skidturen.

Efter att jägaren avlivat rådjuret var Berit helt skakig, slut och blodig efter att ha hållit i rådjuret så länge.

– Det här vill jag inte vara med om igen. Men det värsta var att se rådjuret lida, säger Berit Forsman.

Publicerad 8 februari 2012Uppdaterad 8 februari 2012

Inga kommentarer: