Sjukstuga & funderingar....

Här är det som sagt - riktig sjukstuga- ......Då Anders kom hem från jobbet häromdagen stod äldsta dottern i köket med en kompis och skrek (samtidigt som de bakade) eftersom lillasyster satt på golvet framför toaletten (bredvid köket) med öppen dörr och kräktes rakt ut (ganska rejält om vi säger så) Storebror kommer samtidigt upp med en hink ifrån källaren och säger att han också har kräkts och frågar mig var han skulle göra av spyorna i hinken....behöver jag säga att Anders hade god lust att vända och åka tillbaka till jobbet? *haha*

Och medans vi inväntar att resten av familjen ska åka på magsjukan så tar vi väl en ny vända med en rejäl förkylning på en gång då ;) Jag hostar så att jag snart tror att lungorna ska gå sönder, men jag ska till läkaren idag på em och får förhoppningsvis lite stark hostmedicin...Gnäll, gnäll- men detta är våran vardag just nu.

Tur i a f att man har M E L O D I F E S T I V A L E N att se fram emot på lördag :))

Redan innan vi blev sjuka i både det ena och det andra så hade jag allvarliga funderingar på att återigen lägga ner bloggen. Jag tycker det är så skönt att slippa facebook och allt "skvaller/skitsnack/spioneri" där....Det skulle vara så skönt att bara få "vara anonyma Linda" vad gäller bloggandet också...Slippa veta att många jag möter ute på stan "har läst/sett på bloggen att"....(vilket de sällan erkänner av någon anledning, utan det får jag höra av andra) Och det skulle vara så skönt att få slippa mångas spekuleringar/skvaller och egna åsikter. Både positiva och negativa. För hur det än är så har vi alla olika smak och tycke....

Jag har ju även svårt att vara opersonlig i mitt skrivande, tyvärr. Jag har alltid tyckt om att skriva. Redan innan jag lärde mig skriva ordentligt så skrev jag dagböcker....Och det är jätteroligt att ha dem kvar och läsa i idag (samt visa barnen)

MEN samtidigt vet ju både jag och ni (som har följt mig ett tag nu) av erfarenhet, att jag inte kan hålla mig borta från bloggandet ;) Men jag ska Å T E R I G E N försöka att dra ner på det! En gång i veckan vore kanske lagomt? Och då med mindre personlig text?

Jag fortsätter att fundera (och hosta) ett tag till, så får vi se vad det resulterar i.......

Ps. Tack för era fina kommentarer- de värmer!