Min nya kärlek

Det är inte så ofta jag visar kläder här på bloggen, trots att jag är ganska så klädintresserad. I och för sig så klär jag mig mest i mjukisbyxor hemma, och i klassiskt svart då jag beger mig iväg någonstans. Men klänningar...hmm, jo -det finns väl en uppsjö av dem (som jag använder då jag ska gå ut eller vill vara fin/uppklädd) Men ändå håller jag mig till ett urval av några få. Efter min viktuppgång som jag TYVÄRR fick "på köpet" sen jag började jobba nätter, så klär jag mig enbart i svart. Anders tycker det är skittråkigt (rent ut sagt) Men OM och NÄR den dagen kommer, då jag får tillräckligt med motivation att gå ner -ca 10 kg- till min "trivselvikt" -samt då jag bytt jobb till något jag trivs med på DAGTID...så lovar jag att börja använda mer färg på kläderna igen.

Tills dess, får jag sätta färg på accessoarerna istället. Och denna väska som jag visar idag, har blivit min nya kärlek!

Den är handvirkad, och det får det ju genast att klia lite extra i mina fingrar! Skulle verkligen vilja kunna göra en likadan -själv! Hur som helst så är den inhandlad på en liten, liten butik i Borlänge centrum. Vårat totalt döda centrum (tyvärr) Numera åker de flesta till det stora köpcentret KUPOLEN, där de även smällde upp ett stort område med IKEA, Clas Ohlson och MASSOR av andra affärer intill...så centrum blev att dö ut ännu mer (då jag var ung fanns alla affärer enbart i vårat centrum)...men nog om det!

Väskan fanns i flera olika färger, och jag är ju absolut inget "modefreak", men jag tycker verkligen om denna senapsgula färg som verkar vara väldigt inne nu! Så den blev det. Mailadressen till hon som gör dessa väskor är: froeken.kerstin@gmail.com

Här nedan kan ni förresten se hur äpplena ser ut på vårat ena äppelträd. De har haft denna sjukdom nu i flera år. Vi har googlat på den och frågat oss fram, och vet nu att det är helt ofarligt att äta äpplena -trots deras utseende...men det känns verkligen INTE lockande att stoppa dem i munnen, då de ser ut så här.

Nu börjar ju annars årstiden, då jag sällan visar mig ute...och just därför MÅSTE jag äta extra D-vitamin för att må bra (det gör jag visserligen året om numera) Då jag jobbar natt, så förlorar jag många viktiga timmar av dagsljuset, plus att jag oftast är som piggast på kvällarna. Och då det dessutom blir gråkallt och ruggigt ute, så håller jag mig inne ännu mer! Idag skulle jag ha tagit en promenad med bästa Lotta, men det var så regnigt och ruggigt -plus att jag fortfarande dras med halsont-...så vi ställde in den.

Det blev ju -som ni också kan se- en senapsgul sjal till, som matchar väskan. Jag och väskor! Och jag och sjalar! Men kan man verkligen ha för många väskor eller sjalar? *hihi*

En annan sak som verkar vara väldigt "inne" nu, är dessa långa koftor. Och igår var tydligen min bästa sambo på EXTRA gott humör, eller så skramlade det lite extra i plånboken *blink*...för jag nämnde lite fint att jag skulle vilja ha denna (nedan), så då köpte han den åt mig! Den finns på LINDEX (bilden är lånad därifrån), och länk till den har ni HÄR.

Men vi får se om jag blir att använda den? OFTA, OFTA köper jag kläder som jag tycker är snygga...men sen kan jag få för mig att jag inte passar i dem ändå? Och så blir de hängandes OANVÄNDA i garderoben....Ja, ja...den som lever får se! Apropå Anders, så är det bara lite drygt ett halvår kvar tills han fyller hela 50 (!) år -det skiljer ju 9,5 år mellan oss två- så jag har faktiskt suttit och planerat den stora dagen lite idag...

!!!

Och där fick jag fick lov att ta en paus och svara i telefonen...det var en uppringning från veterinärkliniken. Lilla Laban ska in och kastreras om några veckor, nämligen. Lille plutten då....

Nehej, nu är det dags att ställa sig vid spisen. Jag har ännu inte bestämt mig vad jag ska laga för mat idag, men jag tror det blir ugnspannkaka. Snabbt och lätt, DET är min melodi -det!

Kram Linda