Hej!
På min andra blogg skrev jag tidigare om en kusinträff som vi hade, där jag hittade ett skelett från en grävling. Jag kokade rent det, och efter det hamnade det i hyllan ovan. Visst- det saknar tänder, och kunde varit snyggare...men känslan av att ha hittat det själv (på min mammas barndomshems älvtomt), gör det på något sätt vackert och unikt i mina ögon ändå.
Kram Linda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar