Ibland tappar man nästan hoppet om mänskligheten, då man ständigt matas med hemska nyheter och tragedier. Men ÄN så länge segrar godheten tack och lov! Jag vill återigen tacka RITA 1000 gånger om för att du tänkte på mig och handlade spets åt mig då du var på IKEA! Tack vare DIG har vi nu en underbart- alldeles underbar (och myggfri/begränsad) pergola :)
Sagt och gjort, nu ligger den på plats och väck är den vita trasmattan för ett tag (som visserligen är jättefin men hopplöst skitig för jämnan...) 200 pix gav vi för denna beiga, stora matta :)
Sen har vi lämnat iväg min älskade vita, gamla rottingvagn till bussgods...den är nu på väg ner till Småland :( Det svider lite, men jag måste inse att vi inte har plats för den :(
Apropå snälla människor, så vill jag dela med mig av en jättefin kommentar som min bonusdotter fått på sin blogg :) Hon är ju då dyslektiker, men vi har stöttat henne i att inte skämmas för det, utan att blogga på ändå- och skriva precis- ur hennes "perspektiv". Här kommer kommentaren som hon fick:
Heej, jag har också dyslexi, så jag vet precis hur du har det! Jag tycker att du är så himla MODIG!! som vågar skaffa en blogg och skriva utan att någon annan hjälper dig med stavningen! Jag är snart 24 år, och har levt med min dyslexi rätt länge, och som du skrev det är svårt för någon som inte har dyslexi att förstå hur himla jobbigt det är. Jag önskar dig all lycka till i framtiden! jag kommer komma in och läsa din blogg flera gånger /Hanna
Och den snälla, goa tjej som skrivit den hittar ni HÄR.....:)
Sen uppmanar min bonusdotter sina läsare detta:
Nu får ni je föreslag vad jag ska jöra fönåt kom med kommentarer tack tack.
Så skriv gärna en kommentar till henne, för då blir hon verkligen glad! HON finns HÄR.....
Nu är min lilla sommar-semester redan slut, Anders har en vecka kvar. Så imorgon är det dags att återgå till jobbet (för min del) Men till helgen är det äntligen dags- då firar vi ett helt år av KÄRLEK tillsammans! Och jag hoppas det bara är början på något livslångt som bara döden kan ta ifrån oss! Starka ord, men sanningen från hjärtat! Jag älskar min sambo så det gör ont!
Nehej, dags att röja igen...och att återigen dammsuga hallen fri från gräs.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar