Min morfar blev inte gammal. Om jag inte minns fel, så blev han bara 42 år :( Jag var ca 10 månader då min morfar dog, min mamma var bara 18 år då hon miste sin pappa (och strax därefter miste hon dessutom sin bästa väninna-som dog p g a sin diabetes)....Min mormor hade mig som "substitut". För att överleva. Orka ta sig igenom dagarna.....
Jag har fått så mycket berättat för mig om min morfar....Vilket hemskt humör han hade ;) Men samtidigt hur snäll han var. Och jag har sett bilder på honom. Snygg var han också ;)
Min morfar förolyckades i en tragisk olycka. Han jobbade på en stor vedterminal. Och blev klämd mellan en hög timmertruck och ett järnrör. Truckföraren som satt högt upp såg aldrig morfar (som var förman, d v s chef på terminalen)Finns det skyddsänglar, så tror jag definitivt min morfar är en <3
Många gånger har jag saknat en morfar (då jag ingen farfar haft heller) En morfar att krypa upp i knä´t hos. En manlig förebild i den äldre generationen. Hoppas du har det bra där du är nu, morfar. Jag tänker på dig. Jag vill att vi ses igen. En dag....
1 kommentar:
Så trevligt det var att komma in här till dig. Vilket vacker text och fina funderingar om din morfar.
Må så gott
kram Malin
Skicka en kommentar