Min morfar blev inte gammal. Om jag inte minns fel, så blev han bara 42 år :( Jag var ca 10 månader då min morfar dog, min mamma var bara 18 år då hon miste sin pappa (och strax därefter miste hon dessutom sin bästa väninna-som dog p g a sin diabetes)....Min mormor hade mig som "substitut". För att överleva. Orka ta sig igenom dagarna.....
Min morfar förolyckades i en tragisk olycka. Han jobbade på en stor vedterminal. Och blev klämd mellan en hög timmertruck och ett järnrör. Truckföraren som satt högt upp såg aldrig morfar (som var förman, d v s chef på terminalen)
Finns det skyddsänglar, så tror jag definitivt min morfar är en <3
Många gånger har jag saknat en morfar (då jag ingen farfar haft heller) En morfar att krypa upp i knä´t hos. En manlig förebild i den äldre generationen. Hoppas du har det bra där du är nu, morfar. Jag tänker på dig. Jag vill att vi ses igen. En dag....
Så trevligt det var att komma in här till dig. Vilket vacker text och fina funderingar om din morfar.
SvaraRaderaMå så gott
kram Malin