Något S K I T är det i alla fall, det var längesen jag var så HÄR klen.....

Jag tar en liten paus...på återseende!
Den lilla toaletten på samma våning såg ut som på bilden nedan då vi flyttade in (denna bild är lånad från hemnet då huset låg ute till försäljning)
Som sagt, det är väldigt nyttigt för mig att se tillbaka och faktiskt inse hur mycket vi (jag) har gjort under det gångna året i vårat hem :) Entrévåningen är nu så gott som helt renoverad, det är bara lilla innerhallen som ska målas vit. Näst på tur står både hallen uppe och det blivande sovrummet nere i källaren.
Rummet är dock lite övermöblerat...men inte så länge till! För då vi fixar i ordning matrummet ska en del möbler få flytta dit :))
Vänder jag på mig och fotar från innerhallen, så såg det ut så här då vi var på visning av huset (denna bild är lånad från hemnet, och ni ser t o m den rara damen som sålde huset till oss tillsammans med hennes man)
Jag tänkte på det....att jag kanske inte ska pressa mig själv så hårt. Jag har faktiskt hunnit med att renovera en hel del själv (då jag gör ALLT på egen hand) på bara ett år SAMTIDIGT som jag jobbat och slitit med mina nätter. Nätterna tar väldigt på krafterna, och som jag tidigare sagt så får vi se hur länge jag orkar jobba natt...Det är ju all ledighet som gör att jag fortfarande kämpar på :)
Vita utemöbler införskaffades. Och eftersom inte huset har någon altan (än), så fick de stå på bar backe under ena äppelträdets dignande grenar ;)
Så pass mycket att jag förstod att det inte längre var förvärkar (då det var barn nr 2) Barnvakt ordnades till barn nr 1 och det bar iväg i bilen med pappan mot förlossningen i grannstaden. Väl inne där avtog såklart alltihop trots ett evinnerligt vankande i korridoren....Till slut fick jag fick något att sova på. Pappan hade ju jobbat en hel arbetsdag, så han slocknade utan problem...
Många tårar blev det, och ett avskedsbrev skrevs (bilden ovan) Bilden nedan visar lilla Sotis i hennes "kista". Ida målade den svart eftersom Sotis var svart. Vi bäddade ner henne varmt och stoppade med köttbullar, russin och nötter (som hon tyckte väldigt mycket om) Ida ville att hon skulle ligga på rygg så man såg hennes söta "skägg"......
Jag tycker det är nyttigt för barn att få ha husdjur. De får lära sig att ta ansvar. De får lära sig att livet har ett slut. Vi föds och vi dör. Det är sorgligt, men ingenting man kan blunda för tyvärr. Sotis får nu ligga kallt i väntan på att våren kommer och vi kan begrava henne ute i skogsdungen....
Anonyma kommentarer tillåter jag dock inte längre p g a den onödiga energitjuv som uppstår vid kritik. Visst får ni kritisera mig bäst ni vill, men jag förblir jag och det är alltid frivilligt att titta in här ;) Man kan registrera sig lätt hos blogger utan att man själv behöver ha en blogg också, då kan man kommentera överallt utan att behöva "gömma sig" bakom en anonymitet....
Några bilder på hur det ser ut där just nu....
Här ser ni öppningen in till vardagsrummet nedan, den ska alltså INTE stängas igen som vi tänkte först! Utan vi ska ha öppet mellan matrum och vardagsrum.....
Och så mitt älskade, älskade dockskåp.....det ska nog få pryda sin plats även då det blir matrum....
Huvudet är fullt av ideér -hur jag ska möblera då det blir matrum-, och det snurrar såklart som mest på nätterna då man egentligen ska sova ;)


Och eftersom dottern blir "byxmyndig", (d v s att hon då får ha sex lagligt) så har hennes bonusbröder på 19 och 21 år hittat på något pinsamt tillsammans med deras pappa (alltså Anders) Jag är så spänd på att se vad det är :) En dildo? Kondomer? I denna familj skäms vi nämligen inte för mycket! ;)
Dalahästar har ju blivit väldigt populära de senaste åren....
Här nedan ser ni även mitt fotocollage :) Det ska in ett sista kort som nu är inne på framkallning (det ska kopieras till svartvitt), och sen ska ramarna flyttas om lite bättre. Och ser ni! Ramarna blev inte vitmålade! *Kors i taket*