Idag insåg jag än en gång att jag inte ska lita på allt folk som utger sig för att vara ärliga. Folk snackar skit, det kommer man aldrig ifrån. Inte heller det faktum att man inte kan vara omtyckt av alla, eller att man själv ska kunna tycka om alla. Jag undrar dock bara varför vissa har sådant stort engagemang i andras liv- svaret är förmodligen för att de inte har något liv själva? Jag bloggar för att jag tycker det är kul! Jag ser det som en slags dagbok i bilder, och är det så att jag kan inspirera eller glädja någon annan på vägen är det så klart ett stort plus! Men då man blir en "dagens", har syftet med bloggandet försvunnit....
Jag tänker mig inte för så noga innan jag skriver mina inlägg, utan de kommer till 98% direkt från hjärtat. Men jag har återigen insett nu att jag måste vara försiktigare...för vill jag verkligen att så många ska ha koll på mig hela tiden? För så många verkar ju ha stenkoll? De vet vad jag gör dagligen, vad och när och t o m för hur mycket jag handlar för exempelvis. Visst, jag har mig själv att skylla...men blir bara så frustrerad att så många måste BRY SIG och ha så många åsikter om andras liv? Om MITT liv? T o m nära vänner sitter hemma och diskuterar med deras partners om vad de sett på bloggen att jag gjort/gör/handlar? Jag är varken blind eller döv- utan små fåglar viskar överallt....
Nu tappade jag återigen blogglusten, och jag ångrar inte en sekund att jag gått ur facebook. Nu längtar jag efter mera "anonymitet". Jag vill inte att vem som helst ska kunna veta när och var jag befinner mig på vissa ställen. Jag har inte reflekterat över det så noga tidigare, men det börjar gå upp ett ljus för mig mer och mer.....
Känner du dig träffad? Då finns det förmodligen en anledning till det också?
Jag kommer fortsätta blogga- det tror jag absolut! Men jag kommer i fortsättningen tänka efter lite mer före......
Jag kommer fortsätta blogga- det tror jag absolut! Men jag kommer i fortsättningen tänka efter lite mer före......
♥
