måndag 17 augusti 2015

Flox




Hallå där!
Nu blommar floxen som mest i trädgården, så jag tog in lite och lade i ett vattenbad. Vill ni se vad jag och Anders har gjort idag, så kan ni titta in på min andra blogg- HÄR.




Kram Linda





söndag 16 augusti 2015

Stöldgods..



Halloj!
Har ni sett vilken fin korg jag hittade -slängd på en släpvagn- för ett tag sedan? Det syntes att släpvagnen var på väg till tippen, då det bara låg en massa bråte på den...så då var jag fräck och tog denna korg, istället för att den skulle kastas. Kalla det stöldgods om ni vill..*blink*


Glöm inte att titta in på min nya blogg (som jag har parallellt med denna), om ni vill se vad vi har gjort idag. Ni hittar den HÄR.




Kram Linda





lördag 15 augusti 2015

Notgaffel (?) och bloggförändringar




Hej på er!
Hoppas ni har lika sköna dagar som vi har? Vet ni. Jag har från och med nu valt att enbart ha inredning på denna blogg. Jag har däremot öppnat en till blogg, där jag kommer att lägga ut naturbilder, samt bilder på familjen. Där kommer jag också att skriva ner alla känslor och allt privat som jag ibland skriver om här. Här kommer det enbart bli inredningsbilder samt mindre text. Säkert lite längre mellanrum mellan inläggen också?

Så då vet ni. Den nya bloggen får ni naturligtvis också följa -om ni vill- ni hittar den HÄR. Och fungerar inte DET, så är adressen 


På bilderna idag kan ni se denna gamla notgaffel (jag har tyvärr inget annat namn på den), som jag köpte av Frun då vi hade loppis här i våras. Jag tror jag gav femton kronor eller något sånt för den?

Det var alles för denna gång, men inne på min andra blogg finns det mer att läsa (om ni vill)




Kram Linda




fredag 14 augusti 2015

Jag behöver ventilera mig lite...


Hallå!
Det blev visst ingen helgpaus från bloggen för min del..men jag behöver skingra tankarna och samtidigt har jag lite behov av att skriva av mig. Detta är ju MESTADELS en inredningsblogg, men den senaste tiden har det blivit en hel del privata bilder. och det är egentligen inte meningen..Men för tillfället är det visst så.

Jag ska inte tjata ut er om min tandvärk, men just nu är den olidlig. Jag var ju till tandläkaren igen häromdagen, och hon konstaterade att jag även hade ett riktigt djupt hål i överkäken...som hade gått in mot nerven. Så antingen behövde den rotfyllas, eller dras ur. Och jag valde det sistnämnda- då den satt längst bak. Med andra ord så ska jag dra ut två tänder. Hon erbjöd sig att göra det direkt, men jag är ju så rädd...så jag har fått remiss skickad, och ska då få bli nersövd...

MEN. Står jag inte ut med värken så ska jag höra av mig, så öppnar tandläkaren tanden för att lätta på trycket....hujedamig! *hjälp*


Så dessa två bilder jag visar först, får symbolisera TID. Jag hoppas jag får en tid snabbt- så jag får hjälp så fort som möjligt. Men nog om det nu.

Bilderna ni får se i detta inlägg är tagna med både kamera och mobil, samt någon även med blixt.

Vi hade mamma och pappa samt mormor hem på fika för någon dag sedan. Även brorsans flickor var med, då brorsan jobbade. Jag tog lite kort då vi satt och fikade under äppelträdet. Först ut min enormt fotogeniska 18-åring...


Och så finaste lilla mormor...


Bonusdottern tillsammans med myskatten Klara.


Lilla prins Laban ville såklart vara med han med, speciellt och busa ovanför oss -i äppelträdet.


Min 18-åriga dotter var på väg till sommarjobbet, så det är därför hon har arbetskläder på sig. *SMYGREKLAM*


Pappa matar Laban med vaniljsås...


Och så min lilla favoritgubbe- Anders.


Vi blev att diskutera våra takpannor, så plötsligt var pappa på väg upp på taket. 59 år, spenslig som en sticka- då han aldrig kan sitta still trots att han nyss fått avgångsvederlag och redan är pensionär! Obs! Där cykeln står ska det G R Ä V A S snart...


De flesta i denna familj ÄLSKAR ju sött, så då jag frågade om någon ville ha lite vaniljsås innan jag hällde bort det som var kvar på kvällen -så kastade sig tre stycken över den likt G A M A R (som ni kan se)


Och så efter många turer hit och dit så lyckades då min dotter och hennes pojkvän övertala oss föräldrar att hon skulle få åka ner själv till Gnesta över en natt. Och vad som hände på tåget kan ni ju läsa i inlägget före detta. Hon skulle byta tåg i Stockholm, och jag var så OROLIG, så OROLIG. Herregud. Men konduktören hade förklarat för oss hur hon skulle gå, och jag var med henne hela tiden via mobilen..så allt gick ju bra. Här nedan fick jag en bild på de kära ungdomarna.


Även om det bara handlar om en natt, så saknar jag henne enormt! Det blir så tomt då hon inte är hemma och de andra "barnen" mest är på sina rum eller jobbar. HUR SKA JAG ÖVERLEVA DEN DAGEN DÅ ALLA HAR FLYTTAT?! Det gör så ont i mammahjärtat bara jag tänker på det...

Ikväll hittade jag -förresten- ett fyrklöver under min kvällspromenad, så nu hoppas jag verkligen att min önskan slår in! *skrockfull*


Jag har hittat en liten ny avstickare på min vanliga runda. Den går en liten bit genom skogen (lagom för att jag ska våga gå där själv), och det är så fint...så jag tog ett par mobilbilder för att visa er...


Solen var på väg ner, och dess strålar letade sig fram mellan träden...


Hoppas ni har fått möjlighet att ha en lika skön stund idag -som denna donna nedan...


Våran lilla prinsessa på ärten som vi har fått lite problem med, då hon har börja protestkissa inne om inte vi serverar den mat HON vill ha...*grrr*


Jaha, nu ska vi (jag och Anders) visst se på film tillsammans med 18-åriga dottern..och DET är inte varje dag det sker.


Fortsatt trevlig helg önskar jag er!




Kram Linda





Typiskt mig...


Hej bloggisar!
Passar på att skriva till er då jag plötsligt hamnade själv på Säters tågstation. Min minsta dotter på 14 år är nu på väg till pojkvännen i Gnesta (och det ligger INTE i Stockholm som jag tidigare har hävdat) för första gången själv. Jag skulle bara följa med henne in i tågvagnen för att hitta rätt plats...då började tåget rulla...så typiskt mig! Det lustiga är ju att det här i Säter finns ett mentalsjukhus...jag kanske ska ta in där eftersom jag snart går under av oro då hon själv ska byta tåg i Stockholm...

Min lilla flicka! Nåväl. Nu kommer Anders efter med bilen och hämtar upp mig...Säters mentalsjukhus får klara sig utan mig denna gång...*blink* Håll tummarna för att allt går bra för dottern! (Då hon kommer fram till Gnesta så möts hon såklart upp av pojkvännen och hans mamma)

Kram från en orolig hönsmamma!


PS. Ser bilden suddig ut, så klicka då på den




torsdag 13 augusti 2015

Vardagsrum





Hallå (igen)!


Med detta inlägg -tätt efter det andra- tar jag nu lite helgledigt från bloggen. Så ses vi på söndag nästa gång. Ha nu en riktigt trevlig helg!



Kram Linda




onsdag 12 augusti 2015

Blandade bilder från våran dag & ännu ett fynd


Hej hej!
Hur har ni det? Hoppas ni har det bra? Vi har haft en riktigt bra dag, med lite diverse innehåll. Det har varit full fart från första stund. Jag är ju lite sån..att antingen är det fullt ös, eller så händer det ingenting. Det finns aldrig något mellanläge för mig. Sitter jag stilla, så blir jag så trött att jag bara vill sova (om jag inte håller på med datorn eller mobilen då) Och har jag börjat pula med någonting, finns det sällan någon stopp-knapp...

Men hur som helst. Idag slängde jag ihop en blåbärspaj utav blåbären som vi plockade förra veckan.


Här ser ni hur inklämd våran spis är i vårat pytte-lilla kök.


Anders klippte gräset medans jag donade i köket och pajen stod i ugnen...


Ser ni -nedan- hur fint det blommar i min eka? Jag har gjort om igen, så nästa år hoppas jag att den är ÄNNU finare. Titta på prydnadsgräset som jag köpte för ett tag sedan: det är hur högt som helst efter allt regnande.


Min son och min yngsta dotter tog en promenad innan det blev fika. Jag är så glad över att sonen ÄNTLIGEN har visat intresse av att vilja röra på sig, efter allt mitt tjat på honom. Han är ju diabetiker (typ 1- d v s obotlig diabetes), och har ett väldigt svårinställt blodsocker. Han har tagit höga doser insulin p g a höga värden. Och insulinet gör honom mera hungrig- vilket har resulterat i att han har blivit överviktig. Jag tycker så synd om min älskade förstfödda- han har inte haft det lätt med sin diabetes, sina svåra allergi och sin astma (medans flickorna inte har fått något) Men nu ska vi iväg imorgon och köpa RIKTIGA joggingskor till honom, då en diabetiker måste vara extra rädd om fötterna. Blodcirkulationen är inte den bästa i deras fötter. Jag har emellanåt skrivit om hur det är att leva med ett sjukt "barn", HÄR finns ett av inläggen.

Jag vill bara att min älskade son ska få må bra...


Men efter ett ha promenerat förtjänar man verkligen lite paj! Vi fikar inte ofta, men idag "lyxade" vi till det!


Vi fikade i pergolan, och det är så mysigt att sitta där.


Haha, nedan ser ni en klassiker---jag är ju så snabb att städa och plocka undan dricksglas ex..ofta innan familjemedlemmarna har fått dricka upp...*typiskt mig* Och här nedan har jag ställt upp dörren till köket så att Anders inte kommer ut från toan. Hänger ni med? Köksdörren är i vägen då Anders vill öppna toadörren inifrån...och det är inte första gången det händer...


Någon som älskar att chilla, är våran gose-katt Klara. Hon älskar också att ligga på matrumsbordet...*ähum*


Så duken får bytas ofta...och däremellan så rollar jag den med en klädroller...varje dag...


Vi har en stubbe på gården som vi har tänkt gräva upp då "projekt uterum" drar igång. Men det visade sig att den inte var någon stubbe längre..utan den rasade ihop totalt då den var fullkomligt rutten. Och myrorna har gjort en och annan gång inuti, som ni kan se...*fy*


Efter fikat åkte vi till Anders jobb för att ÄNTLIGEN fixa till mitt halsband. Ni kanske minns att jag ville göra ett halsband av ett mynt som jag sparat från våran resa till Island i Juni?


Min Anders- han kan han!


Se så fint det blev!


Sen åkte vi och slängde mera skräp, och då tog jag en mobil-selfie i bilen..den fick bli svartvit då jag var alldeles röd i ansiktet, och svettig. Håret åt alla håll, värsta risbusken!


Och idag då vi slängde skräp så gjorde vi ett ännu större fynd än sist! Ser ni bänken nedan?


En två meter gammal och mycket tung bänk...som någon tänkt kasta...Men nu är den vår, och den ska så småningom målas vit för att sen få ta plats i uterummet. *YIPPIE*


Ni kan ju även lägga märke till allt ogräs...jag vägrar att rensa där då det ändå snart ska grävas upp. Grävmaskin är fixad, och det är lite andra kontakter som vi ska få till det med...sen lovar Anders att vi ska sätta igång.

Efter lite middagsmat i magen så avslutade jag och Anders dagen med en kvällspromenad. Klockan var ca 21.30 då vi kom hem, och då tog jag denna mobilbild nedan.


Pilen visar vilket som är vårat hus...Jag ville visa mina läsare -som inte är från Borlänge- hur pass centralt vi bor. Ni kan skymta centrum där det lyser en massa. Och nu ser ni även var mitt namn till bloggen kommer ifrån...då vi bor mitt i en backe. En backe som leder till Borlänges sjukhus.

Japp. Det var det det. Nu är det bäst att krypa ner i bingen, för TIDIGT imorgon bitti ska jag till tandläkaren (igen) Nu är min ordinarie tandläkare tillbaka, och hon vill undersöka varför jag fortfarande har tandvärk trots att jag precis har ätit en kur med penicillin. Ytterligare en ny kur med penicillin gissade tandsköterskan -som jag pratade med på telefon- på...*suck* Jag vill inte...

Sen ska vi inhandla skor åt sonen, och baka ytterligare en paj då mammsen och pappsen (mina) tar med sig älskade mormor hit på en fika! Mormor har lagomt börjat att ta sig ut efter lårbensbrottet, så det går tack och lov åt rätt håll!



Kram på er!//Linda





Fynd från soptippen & massor av bonusbilder från mitt dockskåp


Hej på er!
Idag har jag haft en riktigt bra dag, nu mår jag så mycket bättre! Tandvärk har jag fortfarande, men den är bättre än för en vecka sedan -plus att värktabletterna dämpar smärtan. Så idag har jag och Anders pysslat, rensat hans garderober och lådor. Bäddat rent i sängen. Gjort ren ena toaletten. Promenerat o s v...

Men. Idag ska ni få se vad jag fyndade på tippen häromdagen. Man får ju inte ta saker därifrån. MEN. Man får fråga folk som är där om de kan tänka sig att ge bort deras "skräp" istället för att kasta det. Och sagt och gjort. Denna gamla låda blev då min.


Låda eller hylla. Jag vet inte vad det är, men fin är den i vilket fall.


Jag fyllde den med mina gamla apoteksflaskor, samt lite annat smått och gott.


Jag tror det är juteväv som handtag på vardera sida?


Jag undrar vad den har använts till- en gång i tiden?....


Den får stå på mitt klaffbord (som jag tidigare fyndade för en femtiolapp) framför ena fönstret i matrummet. Och den ska INTE målas.


NU kommer lite bonusbilder från mitt älskade dockskåp. Jag vet inte hur det uppstod, men plötsligt idag (tisdag) så började en bild från mitt dockskåp att cirkulera på facebook. Den delades i två eller tre olika grupper och massvis av gulliga människor har skrivit så mycket fint om mitt dockskåp. En länk följde med till min blogg, och jag ser på besöksräknaren att bloggen har haft ovanligt många besökare under dagen.

Hur som helst, så ville många se mer...så jag tog lite nya bilder här på kvällskvisten. Det som är så synd, är att jag måste använda blixt (pga mörkret i sovrummet med två små källarfönster). Det innebär att skuggor blir med, och att bilderna ser kalla ut p g a ljuset från blixten. Bilderna är i mina ögon -inte fina..Men så är det.

Här kommer nu en drös bilder, för er som vill se.


Det har varit mycket pyssel med detta dockskåp, och jag som har lite feta fingrar har ibland fått svära både en och två gånger. Jag har luskammat alla webbutiker som säljer miniatyrer för att få till det som JAG vill ha det. Jag har valt allting med omsorg, och allt är handplockat av mig själv...jag har bara köpt möbler och inredning som jag själv skulle kunna tänka mig att ha.


Titta BH:n och trosorna ovan- så små...och så söta!
För er som inte vet det- så har jag alltid älskat miniatyrer och dockor. Mitt favoritprogram som liten var Ballongen spricker (klicka på namnet så kommer du till You Tube där du kan se en del av det) Det handlar om ett dockskåp, som en kvinna först leker med...sen börjar dockorna leva på natten...Åååå vad jag älskade det programmet som fyraåring (1978)


Kuddarna ovan i soffan har jag limmat ihop, och det var sannerligen pilligt!


Många av möblerna har jag målat vita. Jag läste också bland kommentarerna på facebook att någon saknade färg i dockskåpet...men det är just det jag INTE vill ha. Jag ville att MITT dockskåp skulle gå i vitt, så mycket som möjligt. Och jag tycker jag har lyckats ganska bra? *hihi* Men det där är ju upp till var och en vad man själv föredrar.


El har jag inte dragit in till dockskåpet. Dockskåpsinredningen och pysslandet har stått stilla bra länge nu. Sen finns det visserligen inte så mycket plats över för mer möbler och saker heller...


Den fina kaminspegeln -ovan- köpte Frun åt mig på en loppis. Både hon och mina väninna K har bidragit med små saker emellanåt, då de hittat på loppisar. Så gulligt av dem!


Självklart ville jag ha en docka med VITA kläder, och till slut hittade jag en. Hon bor där själv med sin lilla bebis och sina djur.


Bebisen har ett lekrum, men än så länge är den för liten för att kunna leka...


Bebisen sover så gott i vaggan intill mammans säng...och till mammans säng har jag såklart virkat en filt...


I matrummet finns det fyra korgstolar (jag älskar ju vita korgstolar), och där stundar det lite kalas. Det pyttelilla paketet är så sött, jag har slagit in egna paket också -men dock inte detta.


Vimpeln ovan har jag också fixat...bara att klippa till och vika över en sytråd med lite lim emellan.


Provdockan var från början vinröd, och den stötte bort den vita färgen flera gånger...så jag tror jag målade den upp mot 10 gånger med vit färg. Halsbanden på provdockan har jag också gjort. Likadant med gardinerna...bara vanlig spets som jag klippt av och limmat upp. Enkelt och snabbt- det är min melodi det!


Och så får ni återigen se dockskåpet i sin helhet. Klicka på bilden två gånger i en dator så förstoras den.


Nedan en gammal bild på dockskåpet -fotad utan blixt.


Dockskåpet har jag köpt på systerlycklig.se för många år sedan, tyvärr verkar det dock inte finnas kvar där i sortimentet...Dockskåpet heter i alla fall VICTORIA (för den som vill googla) HÄR hittade jag dock ett liknande...


Bilden ovan lånad från nätet.

Dockskåpet går -som ni ser- att stänga helt.
En annan gång kanske ni får se mer av det.

Jag har ju sparat alla mina barbiedockor sen jag var liten (jag älskade att leka med sådana också), samt mina flickors...och mina döttrar har nog upp emot 100 stycken. Själv hade jag bara ett fåtal, så jag tror att jag tog igen det via mina döttrar sen. Men hur som helst så gjorde min pappa ett barbiehus till mina flickor, och då barnen har börjat flytta hemifrån (och det blir tomma rum) så ska jag inreda barbiehuset -DOCK I FÄRG- och sätta plexiglas framför. Och den dagen då det blivit barnbarn så ska de KANSKE få titta och känna på dockorna bakom glaset -under min uppsikt..*blink*


Nu ska jag och Anders snart krypa ner i den renbäddade sängen.


I bunkern som jag kallar det (vi har sovrummet i ett gammalt pannrum -nere i källaren- för er som inte visste det)


Jag vet inte om jag har visat er hyllan ovan någon gång? Den står i alla fall i sovrummet, fylld med mina finaste inredningsböcker och bebisbilder på alla våra sex barn (Anders tre, och mina tre..).



Kram på er, och tack för eran titt här inne!//Linda