Det senaste skåpet (fönsterskåp)

Hej på er i det underbara höstvädret! 

NU ska ni får se mitt senaste inköp av skåp, det blev nämligen ett till fönsterskåp som jag bara inte kunde motstå p g a dess låga pris.....

Skåpet saknar glas, men det gör mig absolut ingenting. Och jag såg framför mig hur det skulle sitta på väggen (där jag ställt det), Men räknade inte med att det skulle vara så JÄTTESTORT. Så det fick stå uppe på ett annat skåp, helt enkelt. Så igår kväll fick jag ett riktigt ryck. Jag gjorde kransar och målade färdigt detta skåp (då det var svart utvändigt)

Att göra lingonkransar hör hösten till, för mig.

Jag är inte så mycket för krimskrams och ljusslingor....men letade på en gammal slinga från Indiska, och hängde dit.

Ett par av mina gamla kannor fick "äran" att stå i skåpet.

Med skåpet följde en spets att ha bakom dörrarna (istället för glas), men jag tog bort den.

Gamla trådrullar som är tomma....

Jag tyckte det blev så fint att ha dörrarna ståendes öppna.

Sen blev det ju lite tokigt med detta skåp uppe på det andra kanske....

Men nu har jag vant mig, och är nöjd ändå!

Så här såg det ut innan (nedan)...bilden på barnen har tillfälligt tagits ner, men ska få ny plats i sinom tid den med.

Idag åker vi till Stockholm, så vi ses om några dagar.

Kram Linda

Ps. Tusen tack för era fina kommentarer till det förra inlägget! Ni är väl för goa :)

Jag saknar...

Häromdagen satt jag och slösurfade runt på min egen blogg...det är så roligt att titta tillbaka på gamla bilder -för att se och jämföra hur det ständigt förändras här hemma. Dessa bilder som jag visar idag, fick mig att vilja ändra om igen. Ni ser ju att min älskade järnsäng står i vardagsrummet på de två översta bilderna (den är just nu i ett förråd i väntan på att något barn ska flytta ut, så att ett gästrum kan inredas). Det är dessutom tomt på väggen, och det ser rent och avskalat ut för ögat...

MEN! För att få till det så här igen, så måste jag göra mig av med både pianot och ett eller flera skåp (plus en massa andra prylar som jag tycker om). Och inget av det kan jag tänka mig att skiljas ifrån, tyvärr....ett nytt större hus är en lösning...eller som sagt att vänta tills barnen flyger ut...en efter en...*s*

Och när jag såg denna bild från köket (nedan), så blev jag att sakna det gamla köksbordet. Det finns kvar (också "magasinerat"), jag skulle aldrig göra mig av med det. Men jag vet att om jag tog hem detta, så skulle jag efter ett tag bli att längta efter ett runt bord då istället...igen....

Och så var det draperierna i sovrummet som ni kan se nedan. Så mysigt och ombonat det såg ut. MEN. Jag VET att det gjorde rummet oerhört litet och trångt...medans vi nu har ett sovrum som är stort och luftigt...Plus att de var i vägen då jag ville kolla på TV efter att Anders hade somnat...

Jaja. Man får väga för och emot...eller vara nöjd med hur det ser ut nu -eller ändra om till hur det såg ut innan....

Den som lever får se.

Måndag, och en ny vecka väntar!

Kram Linda

Finn ett fel

Nu ska jag visa er en typisk Linda-grej. Jag kan länge gå och störa mig på småsaker som jag tycker behöver ändras på här hemma. Exempelvis kan jag tycka att ett skåp skulle ha stått ett par cm längre till höger eller vänster. Eller att gardinen inte hänger slätt och/eller att kuddarna i soffan inte är tillräckligt uppfluffade o s v...Det mesta fixar jag direkt. Men så finns det vissa saker som jag stör mig på LÄNGE, utan att jag blir att ta itu med det. Och här kommer ett sådant exempel. Jag tänkte låta er titta noga (igen) på den dubbla bilden här ovan, för att se om ni kan klura ut vad det är som stör mig? Den ena bilden är tagen INNAN, och den andra EFTER att jag åtgärdat "felet".

Inte så svårt att lista ut, va? Såklart är det den vita lilla brandsläckaren! HUR tänkte jag då jag satte upp den just där? Varje gång som jag sitter i soffan och tittar åt detta håll, så kan jag bara fästa blicken på DEN. Och den "förstör" bilden av det fina skåpet, tycker jag. Världsliga ting, jaa. Men enkelt att åtgärda! Jag tog helt enkelt bort den och satte den på väggen mittemot istället. Så den sitter på samma "ställe", utan att den "syns". Hänger ni med? *blink*

Annars så måste jag ju verkligen ge en eloge till den som kom på att man faktiskt kan göra brandsläckare i andra färger än de gälla röda. Visst är det bra att de syns ordentligt på offentliga platser exempelvis. Men här hemma har jag ju mycket hellre vita brandsläckare. Hela familjen har ju fått information om VAR de sitter i alla fall....

Varje gång som jag ska fota detta skåp, så tycker jag att bilderna blir grumliga. Det tycker jag att många av mina bilder blir då jag fotar...antingen är det en ny kamera som skulle behöva införskaffas -eller rent av en bättre fotograf? *blink* Hoppas inte NI stör er lika mycket som jag.

Kram på er!//Linda

Ps. Detta inlägg är fotat och nerskrivet för över en vecka sedan...så nu ser det lite annorlunda ut i denna vinkeln...och jag lovar att ni ska få se mer av det längre fram.

Matrum ----> Vardagsrum, och några ord om alkohol och min Anders

Hallå mitt i natten!

Jag har precis sett klart en väldigt dålig skräckfilm här i min ensamhet...klockan är 02.37. Och nej nu ljög jag -ensam är jag inte. Jag har såklart Anders tätt, tätt intill (plus lilla spöket Laban, d v s ena katten) Jag är ju en nattmänniska, och har alltid varit det. Och efter att jag började jobba natt så blev det ju inte direkt så att jag började gå upp tidigare på morgnarna *S* Och Anders. Han är mer en morgonmänniska. Men vem har sagt att man INTE kan leva ihop och trivas tillsammans för det? Jag har ex ALLTID som rutin (såvida jag inte jobbar då), att följa med Anders ner i sängen då han ska sova. Då kan vi ligga och småprata och "mysa". Samlivet, den kroppsliga kontakten och närheten är oerhört viktig för oss båda. Och då det är dags för Anders att sova, så lägger vi oss i sked. Alltid han bakom. Inga undantag.

Sen då han har börjat snarka, så går jag antingen upp i vardagsrummet någon timme till (speciellt om barnen är uppe)...eller så ligger jag bredvid honom i sängen och tittar på TV eller datorn. Jag brukar ju alltid säga att jag "nattar" Anders. Och det är ju precis det jag gör. Och det är SÅ mysigt, så! Att skeda är något av det allra bästa jag vet! Att få bli omhållen av en varm och trygg arm...samt att få känna hela hans varma kropp tätt bakom....det om något får mig riktigt lugn och trygg.

Anders är ju fantastisk på så många sätt (och jag vet att jag har sagt det några gånger, ja)...men en sak som jag uppskattar enormt -är hans inställning till alkohol. Han var nykterist tills han var 30+, och idag drycker han ytterst lite (om han ens dricker) Själv är jag också uppväxt med föräldrar som var väldigt måna om att det aldrig eller sällan skulle förekomma alkohol i hemmet (framför mig och min bror) Jag sticker absolut inte under stolen med att jag själv dricker alkohol. Men det är bara vid "speciella" tillfällen. Om vi bjuder hem folk, eller blir bortbjudna och/eller vid utgång. Hemma för oss själva dricker vi ALDRIG alkohol -jag och Anders. Det blir inte ens av att vi tar ett glas vin till maten p g a att....ja, jag vet inte? Vi är nöjda och kan ha trevligt tillsammans ändå.

Och jag är OERHÖRT tacksam för att mina barn får fortsätta att växa upp i ett hem utan överdriven alkoholkonsumtion. Jag har haft ex-pojkvänner som BARA har haft supande och festande som helgsyssla. Alkohol föder så enormt mycket negativt...ex svartsjuka...och min mamma sa alltid att det är så obehagligt för barn att få se sina föräldrar bli personlighetsförändrade. Och det tror jag definitivt! Och allt detta tycker jag att mina barn har klarat sig så bra ifrån. Mycket tack vare Anders. Och för det älskar jag Anders -om möjligt- ännu mer! Den stackaren har fått följa med mig ut på krogen både en och två och flera gånger då jag och våra vänner har druckit. Själv är han nykter. Och ni kan ju gissa vem som röjer mest på dansgolvet? Jo men visst är det Anders -i allra högsta grad!

Mmm, det var nattens funderingar från min sida, det.

Jag vill bara förtydliga att jag inte har något emot folk som dricker alkohol. Det jag ogillar skarpt är då det inte kan intas i förnuftig mängd hemma framför barnen. Jag lider väldigt mycket med de barn vars oansvariga föräldrar inte kan hålla sig till just -LAGOM....

Just därför är jag -som sagt- extra rädd om min Anders.

Och med det inte heller sagt att jag själv är guds bästa barn.

Nu -lite skedning!

Kram Linda

Because I´m worth it...

Idag har jag fått lite själavård...det smärtar, men är ett nödvändigt ont. Så just nu är både kropp och knopp lite i obalans. Tur att en liten blomma då kan pigga upp!

Trevlig helg bästa ni//Linda

Gamla handgjorda skor & luftvägsinfektion

Några hastigt tagna bilder får ni på ett av loppisfynden jag gjorde idag. Ett par väldigt gamla skor, som dessutom är handgjorda...

Sen blev det lite annat smått och gott också. Jag var ju iväg på loppis, och hade planerat att fortsätta min tur till vårat stora köpcenter för att bl a köpa färg till skåpet. MEN. Min hals och mitt huvud började värka som bara den. Och jag blev helt matt i hela kroppen samt att jag fick känningar även i bihålorna, så då åkte jag hem igen. Väl hemma så blev det inte bättre trots att jag tog en ipren -och då fick jag nog och ringde till vårdcentralen och fick en tid till en läkare (jag har ju liksom redan varit sjuk i nästan två veckor)....

Väl hos läkaren så konstaterades det att jag har en övre luftvägsinfektion. *SUCK* Så nu är jag sjukskriven en vecka, och på det inträder min ordinarie långledighet...så då BANNE MIG ska jag se till att bli ordentligt FRI från dessa elaka baciller.

Nog om det nu. Min äldsta dotter har genom skolan (hon läser ekonomisk linje) fått i uppgift att starta ett eget UF-företag (tillsammans med hennes låtsasyster på pappans sida -de går nämligen i samma klass) OCH. De skulle bli väldigt glada och tacksamma om de kunde få lite gensvar på en enkät som de har gjort. Det handlar om nio snabba och enkla frågor (med svarsalternativ) Så snälla ni, gå gärna in HÄR för att hjälpa dem på traven genom att besvara dessa frågor. Gör ni det, så får ni även reda på vad de har tänkt att sälja *blink*. 

Tusen tack till er som ställer upp på dessa -snart 18-åriga- tjejer!

Senaste skolfotot på äldsta dottern. Korten har inte kommit hem än..utan vi har fotat datorn med mobilen...

Vet ni vad doktorn rådde mig till förresten? VILA!! Suck, jag som inte har gjort annat i snart två veckor nu...Nåväl, jag har ingen som helst ork till att måla något skåp eller ta en vals här hemma i alla fall...Så vi ses snart igen.

Kram Linda

TV-skåpet

Några bilder på vårat TV-skåp får bli min torsdagshälsning till er! Idag (onsdag) har min älskade Anders varit ute och kört MÅNGA mil för min skull -igen. För att så klart hämta ännu ett skåp...Ni får se det en annan dag (ska bara måla det först) Jag älskar den karl´n så ni kan inte förstå. Han är helt otroligt snäll. Och ställer alltid upp till 200%!

I samma veva så passade vi på att hälsa på bonusdottern som nu läser en jordbrukslinje med inriktning på smådjur (i Rättvik) Gymnasielinjen verkar helt suverän, faktiskt!

Idag -torsdag- så ska jag ut och loppa lite innan den långa jobbhelgen väntar...

Kram Linda

Vårat lilla kök, äpplen och stolar

Här kommer några dagsfärska bilder från vårat lilla kök. Jag har nog inte visat er stolarna som jag köpte för ett tag sedan? Jag hittade dem (fyra stycken) på en loppis -billigt. Jag klädde bara om sitsen med gamla handdukar som jag hade hemma, och så var det klart! De var redan så där gamla och slitna som jag vill ha det....

Mitt gamla tråg har fått komma fram, med lite äpplen i....

Vi har -som jag sagt tidigare- mycket äpplen i år, men de flesta är tyvärr sjuka.

Här nedan har ni vårat lilla kök, med den inträngda lilla spisen (som bara har tre plattor) Vi köpte en ny spis (hällspis) tidigare, men med den måste vi koppla om elen på något vis för att få dit den. Och det har ju så klart inte blivit gjort. Så. Den nya spisen står så fint i garaget och väntar sen lång tid tillbaka....

Jag har bytt rent i kökssoffan, och nu hamnade en av mina Green Gate -plädar där.

Min älskade gamla kökssoffa med Carl Larsson -feeling...mannen som jag köpte den av (för många år sedan) berättade att han sovit i den som barn, och att den var från början av 1900-talet. Jag älskar den precis lika mycket nu -som första gången jag såg den.

Här ser ni ju en sådan där sak som jag stör mig på...bashögtalaren...visserligen är den vit. Men den får tyvärr inte plats under kökssoffan, och vi är beroende av att kunna poppa (läs dunka hög bas) i köket då vi vistas där och lagar mat....så vi får stå ut med att den står där.

Trasmattor i köket är ett måste, och förhöjer ytterligare den där Carl Larsson -känslan som jag vill ha.

Nu har jag backat ut från köket, och står i hallen och fotar in mot köket (nedan).

Kram på er!//Linda

Pinterest och om att "sno" bilder...

NU SÅ! Har även JAG hittat in till pinterest. En sida full av oändligt många vackra bilder. En sida där man kan bli kvar. Länge.

Lägg in vilket/vilka sökord du vill, så får du hur många bilder som helst att gå igenom och titta på.

Tips till er som vill ha ÄNNU mer inspiration!

Jag gillar ju mycket åt det puttenuttiga, romantiska, shabby chic, vintage, viktorianska, 1700/1800-tals, dansk/franska, lantliga-stilen-hållet....

Så jag lånade dessa bilder -jag idag visar- för de föll MIG i smaken.

Men alla söker ju som sagt på vad de vill.

OCH.

Trots att jag nu har bloggat i så pass många år (hela sju år -snart), så vänjer jag mig ALDRIG vid att hitta mina egna bilder ute på internet....

Dubbelklicka på bilderna så blir de större.

Visst. Det är smällar man får ta då man har en "offentlig" blogg. Jag kan visserligen vattenmärka mina bilder, eller göra som jag gjorde förut -sätta in en "spärr" på sidan som gör att bilderna inte kan sparas. Men folk hittar alltid genvägar ändå. Det är ju bara att trycka på printscreen nu för tiden (och det är precis vad jag har gjort ovan på de två nedersta bilderna)...

Jag har en uppmaning till mina läsare under fliken COPYRIGHT att be om lov innan mina bilder lånas och sprids ut på nätet...men jag är fullt medveten om att de sprids ändå...

Det vore ju helt OK OM den som lånar kunde länka till mig och berätta VAR bilden är lånad ifrån, men nej. Hur många gör det? Jag hittar ofta mina bilder i olika sammanhang utan att det finns uppgifter om att bilden faktiskt tillhör MIG. Själv försöker jag alltid vara noga med att tala om och/eller länka till sidan där bilden kommer ifrån. Men jag är inte mer än människa, och missar det säkerligen ibland.

Jag får väl helt enkelt ta det som en komplimang då folk vill låna mina bilder. Det måste ju betyda att de (oftast) gillar det de ser?

Och så är det väl som min äldsta dotter ofta säger till mig:

-Att vi lever ju faktiskt på 2000-talet....

Kram på er och ha en riktigt skön onsdag!//Linda

Ps. Bilderna idag är lånade från pinterest, som du kan titta in till HÄR.

Brr, vad kallt!

Ja, som ni alla säkert har märkt som kom då kylan med besked! Så idag satte vi på värmen här hemma.

Och det är nästan så -men bara nästan- att jag kapitulerar genom att ta fram strumporna också. Jag är ju en "strumpvägrare", och går ju allra helst utan. Men inte till vilket pris som helst, så klart.

Våran lilla Laban har ju då sen länge sprungit ute på tomten. Men hela tiden inom säkert avstånd. Och vi har alltid haft dörren öppen, då han bara har fått vara ute när någon har varit hemma *hönsmamma är jag, jaa*. Men nu är det ju då lite VÄL kallt att ha dörren öppen. samtidigt som jag inte vill låta honom vara ute med dörren stängd. Hmm...och inte minns jag hur vi gjorde då de andra två katterna var små heller? 

Men det märks på dem att det är kallt ute nu. De går inte gärna ut mer än korta stunder, och ändå är detta ingenting mot hur kallt det KOMMER att bli...i skrivande stund så blev lille Laban så frusen då han var ut, att han ligger UNDER filten här i soffan ( i mitt knä) Där är det visst riktigt varmt och skönt...jag vet att även de andra två katterna gärna vill ligga under våra täcken och filtar då kylan väl kommer....

Ett annat sätt att höja värmen och mysfaktorn inomhus är ju genom att tända massor av ljus här hemma, och några av ljusen vi brukar tända -ser ni på bilderna idag.

Brr...sådana här dagar är jag så tacksam över att vi har både badkar och bastu!

Kram Linda